Solel i offentlig sektor – från ambition till produktion

10 december, 2018

Strategin, beslutsunderlaget och upphandlingen är de naturliga stegen man som offentlig beslutsfattare behöver ta sig igenom för att realisera organisationens solcellsambition på ett framgångsrikt sätt.

Varje år fördubblas den installerade energieffekten från solceller i Sverige. När solceller först kom till Sverige var det framförallt privatpersoner som byggde anläggningar på sina tak. Men sedan en tid är det allt fler företag och organisationer i offentlig sektor som väljer att satsa på solel. Svenska kommuner installerar till exempel alltmer solceller på taken på både förvaltningsfastigheter och allmännyttans bostäder.

I den här artikeln får du som ansvarig inom offentlig sektor reda på vad som krävs för att er organisation ska kunna gå från ambition till produktion av er egen gröna solel. Det är en steg-för-steg guide där stegen följer en tydlig uppdelning i områdena strategi, beslutsunderlag och upphandling.

 

Källa: Lindahl, Johan (2017), “Årlig installerad solcellseffekt i Sverige”, Swedish National Survey Report 2017, IEA-PVPS task 1

Konkretisera varför ni vill satsa på solceller

En väl utarbetad strategi utgör grunden för en hållbar och framgångsrik solcellsutbyggnad. Den bör konkretisera vilka mål och värden solcellssatsningen bidrar till. Och beskriva varför ni vill satsa på solceller.

Målen som beslutas i kommunen kan ofta kopplas till nationella miljömål, som i många fall i sin tur går att koppla till ambitioner från FN eller EU. Kopplingen mellan kommunens lokala miljömål med de övergripande nationella och internationella miljömålen ger dig som beslutsfattare större mandat att driva solcellsfrågan internt. För inspiration hur ni kan koppla internationella miljömål med lokala, se figur nedan.

Utan en tydlig strategi blir det mer oklart på ett organisatoriskt plan varför solcellerna ska installeras. Det gör att du som offentlig aktör riskerar att missa en del av de värden som solceller skapar. En del av målen kan komma att falla mellan stolarna, eftersom olika delar av organisationen har olika visioner med satsningen.

Strategin kommer fungera som en påminnelse både internt och externt om offentlig sektors roll för samhällets omställning till förnybar energi.

Om ni saknar en särskild strategi för just solceller, och har beslutat att ni inte ska ha en sådan, är ett tips att hämta inspiration och kraft från andra strategier. Till exempel från översiktsplanen, energiplanen eller miljöplanen.

Bilden illustrerar hur man kan koppla samman internationella miljömål med sin lokala solcellsstrategi. Klicka på bilden för förstoring.

Ta fram rätt beslutsunderlag

Beslutsunderlaget för en solcellssatsning bör innehålla följande delar:

  • Syftet med solelen
  • Alternativa vägar att producera solel
  • Ekonomisk redogörelse
  • Förslag till beslut
  • Motivering

För att få fram ett bra beslutsunderlag utifrån den strategi ni valt är det klokt att genomföra en förstudie, samt att utse någon som ansvarar för den.

Förstudiens olika perspektiv

Det finns många sätt att bygga upp en förstudie kring solceller på, och det är inte alltid helt uppenbart att veta vad den ska innehålla. Givet att förstudien är en essentiell del i beslutsunderlaget, så bör den innehålla

Verksamhetsmässigt värde
Solceller ger möjlighet till andra värden än själva elen. Här finns till exempel stora hållbarhets- och kommunikationsvärden att hämta. Dessa värden nås genom strategiska satsningar i olika kommunikationskanaler.

Ekonomiskt värde
För kommuner och landsting/regioner är det viktigt att visa skattebetalarna vilka möjliga intäkter eller besparingar som finns från solelen.

Livscykelkostnad, ”LCOE”
Många aktörer beräknar kostnaden för solceller genom en så kallad pay-off-beräkning, som behandlar investeringskostnaden för solcellerna. Men för att få en mer komplett kostnadsbild under hela solcellernas livstid är det bättre att använda sig av LCOE-metoden. Metoden inkluderar bland annat investeringskostnader, avkastningskrav, förvaltningskostnader och projektledningstid.

Miljömässig hållbarhet
Solceller är framför allt en grön satsning. Därför är det viktigt att i förstudien beräkna hur grön satsningen blir. Två frågor behöver besvaras. Dels hur många gram CO2 per kWh den producerade solelen ger under sin livslängd. Dels hur solcellerna har producerats, så man som organisation vet att solcellerna är hållbara.

Riskminimering
En solcellssatsning medför risker som det gäller att ta hänsyn till i förstudien. Och organisationen behöver gå igenom hur man riskminimerar utifrån perspektiv som säkerhet, miljö, teknik, skatt och juridik.

Förvaltningsbehov
Förstudien måste kunna svara på hur drift, underhåll, service och återinvestering ska skötas över solcellsanläggningens livslängd.
Förstudien ska även belysa hur ekonomisk, juridisk och hållbarhetsmässig förvaltning bör utformas.

 

Bilden illustrerar de sex olika delar som bör vara med i en förstudie. Klicka på bilden för förstoring.

Nödvändiga steg i förstudien

Steg 1: Först och främst gäller det att göra en skrivbordsanalys för att utifrån solcellsstrategin kunna välja ut lämpliga byggnader eller mark där solcellerna kan etableras.

Steg 2: I steg två går utvalda byggnader eller markområden vidare för en djupare analys. Som är uppdelad i en teknisk del och en beslutsdel:

  • Teknisk del: Anläggningarna beskrivs övergripande utifrån en teknisk synpunkt, som ligger till grund för del två. Denna del kan även användas som ett tekniskt underlag i ett framtida förfrågningsunderlag.
  • Beslutsdel: Med utgångspunkt från tekniska delen utvecklas områdena beskrivna under ”förstudiens olika perspektiv”. Detta ger organisationens ledning ett underlag att fatta ett informerat beslut om genomförande som linjerar med strategin.

Viktiga frågor i beslutsprocessen

När förstudien är klar ska beslut fattas om, när och hur snabbt solcellsanläggningarna ska komma på plats. Det betyder val av upphandlingsmodell. Med utgångspunkt från förstudien bör ledningen ställa sig tre frågor:

  • Har vi intern kompetens att driva elproduktion med solceller på våra fastigheter?
  • Har vi tid att med interna resurser sköta alla moment kring att producera grön solel?
  • Har vi pengar att investera i en omfattande solcellssatsning?

Med utgångpunkt från svaren på frågorna kan man bedöma vilken av upphandlingsmodellerna som passar organisationen bäst.

Det finns i princip två sätt att upphandla solceller på. Antingen som ett traditionellt byggprojekt, där organisationen äger och förvaltar anläggningarna själva. Eller som ett projekt i extern regi, där man kan leasa eller avtala om elköpsavtal, även kallat PPA. Vid upphandling i extern regi är det leverantören som investerar i och förvaltar anläggningen.

Vid upphandling som traditionell totalentreprenad behöver kommunen investera eget kapital i satsningen. Kommunen behöver även tid och resurser för att bygga upp den interna kompetensen för drift och förvaltning. Vid upphandling genom PPA eller leasing tar istället en extern aktör ansvar för anläggningen.

Välj den upphandlingsmodell som passar er organisation bäst

Upphandlingsförfarandet skiljer sig åt på många punkter beroende på om er organisation bestämmer sig för att upphandla solceller som en totalentreprenad eller som PPA.

Vid upphandling av solceller genom en totalentreprenad är grundfrågan: ”Vem kan sälja den billigaste anläggningen på mitt tak per kilowatt?”. Om solelen istället upphandlas som tjänst (PPA) ställer man snarare frågan: ”Vem kan sälja den billigaste elen från mitt tak per kilowattimme?”.

När upphandlingen väl är genomförd är det viktigt att den tekniska, ekonomiska och juridiska förvaltningen är på plats och fungerar som den ska. Annars är risken att anläggningen producerar mindre solel än beräknat, att ni inte upprätthåller er ekonomiska prognos av elverket. Dessutom utsätter du som ansvarig dig själv och din organisation för juridisk risk.

Genom att gå igenom processen som beskrivits här säkerställer du att din solcellssatsning blir långsiktig och ekonomiskt hållbar. Och framförallt uppnår existensberättigandet av solcellerna – att producera grön el.